DIALEKTORD
PÅ NORMERT NORSK

vaLin

valen, stiv, kjenslelaus av kulde, nomen

Ubunde han-/hokj. Ubunde inkjekj. Bunde han-/hokj. Bunde inkjekj. Fleirtal
vaLin vaLint vaLne

Eksempel på bruk
Dei vart vaLne på fingan då dei dreiv mæ gånfiske seinhøystes.

Hør på dette ordet